Rebecka Petersson

                                                                                             


Hon är en av mina finaste vänner,
hon vet alltid vad hon ska säga för att få mig att må bättre.
Hon förstår alltid vad jag menar om jag försöker beskriva en känsla.
Jag kommer ihåg när vi började bli vänner, om jag berättade något så
kollade hon alltid så konstigt på mig, och nu efteråt vet jag att de var för att
jag pratade så tyst så att hon inte hörde vad jag sa och inte vågade säga "va" haha.
Jag kommer aldrig glömma våra promenader vi hade hela tiden förut till maxi
för att köpa choklad på kvällarna, ibland var vi så trötta när vi väl va framme så vi satte
oss och vilade nånstans och bara pratade. De är det som är de bästa med Becka,
man kan prata om precis allt med henne. Hon dömer inte,
men hon är ändå ärlig och säger vad hon tycker.
Jag kommer ihåg när vi hamnade i samma mattegrupp och båda satt där som frågetecken,
hon gjorde mattelektionerna roliga, hon förklarade om och om igen hur man skulle göra
men när jag skulle börja på nästa tal så fick hon förklara igen.
Och när båda fattade så tävlade vi om vem som räknade ut ett tal först, hon vann oftast,
och dom gångerna jag var klar först vann hon ifallfall eftersom mitt svar va fel ;)
Men huvudsaken är att jag hade så otroligt kul och jag tror dom timmarna gjorde oss tighta
och idag är jag tacksam för det.
Jag känner mig trygg när jag vet att hon finns här för mig dag och natt.
Hon gjorde skolan roligare, som när vi aldrig var med på idrotten
och vi var tvugna att gå någon promenad.
Eller när vi va så dumma och skolkade och satt i den korridoren där alla går igenom hela tiden?
Men dom kom aldrig på oss och jag hade roligt.
Jag minns alla ridturer i skogen och när vi galopperade över ängen,
tills den dagen jag flög av då förstås...Men hon höll sig lugn så jag också kunde hålla mig lugn.
Även om jag var livrädd dom minuterna jag låg där i gräset 
och frågade henne olika frågor om och om igen.
Jag har fått många upplevelser på grund av Becka,
som den kvällen på Sandra, när vi kom överens om att vi skulle dra iväg med den andra efter ett tag
så man inte var fast vid nån kille hela kvällen, men jag stod där och ingen becka drog iväg med mig.
Nu efteråt är det något vi kan skratta åt, som när jag skrattar åt minnet hur killen hon hittade dansade haha,
jag skrattar fortfarande när jag tänker på hennes låt och dans "jessica i våra hjärtan"  om ett skratt förlänger livet
har Becka förlängt mitt flera miljoner år.
Såna saker kommer jag alltid minnas från min Becka,
men mest av allt kommer jag alltid minnas vilken fin vän hon alltid har varit,
och jag kommer aldrig släppa taget om henne <3







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0